VÅR TERMINOLOGI

För att effektivt kunna samtala med kunder, utveckla metodik och lära andra har jag varit tvungen att införa; och använda mig av ett stort antal begrepp. Begreppen är naturligen starkt färgade av den kontext som jag har arbetat i och för under nästan 30 år, dvs försvarssektorn och då främst FOI. Begreppen har utvecklats och prövats under många år i praktisk tillämpning och i mitt lärande av andra, dvs kurser m.m.

Sammantaget beskriver nedanstående begrepp de olika delarna i den process som jag kallar för spelverksamhet. Begreppet spelverksamhet innefattar hela arbetsprocessen från och med den första uppgiftsdialogen tills dess att spelet genomförts och resultaten avrapporterats. Krigsspel är en metod bland många som faller inom ramen för begreppet spel.

För att göra nytta är det bäst att ta utgångspunkt i problemet. Många gånger när spel inklusive krigsspel efterfrågas så, när vi blir klokare, hamnar vi i tre skilda metodlösningar (format) utifrån graden av aktörsinteraktion; scenariobaserade diskussioner, skriptade spel, icke-skriptade spel. Gränserna mellan formaten är inte tydliga men valet påverkar stort framförallt hur vi förbereder och organiserar spelen. Formaten har också olika funktioner, styrkor och svagheter. Många gånger använder vi flera olika format under samma speltillfälle. Ibland visar det sig att vi inte ens behöver göra ett spel för att uppnå det som efterfrågas. Vi genomför då exempelvis en workshop istället.

Kom ihåg att begreppen här inte är fristående delar utan är delar av ett system. Många gånger är det kompromisser med redan existerande begrepp eller anpassningar utifrån vad kunder känt sig mest bekväma med. Benämningen är därför inte alltid helt logiska och sammanhängande. Vänligen ha överseende.

Flertalet av de begrepp med metodkomponenter som redovisas här kan användas i fler sammanhang än spel. Några exempel är vanliga arbetsmöten, samverkansmöten eller workshops. Läs och se vad du tycker kan vara allmänt användbart för dig och din organisation.

Behöver du kunna alla dessa begrepp för att kunna arbeta med spel som arbetsmetod? Svaret är NEJ.

Begreppen har sorterats tematiskt under ett antal huvudrubriker. Dessa är:
ALLMÄNT
ROLLER OCH ANSVAR
ORGANISERING
VISUALISERING
SCENARIOBEGREPP

Allmänt

Agenda: Agendan är det schema som du visar för deltagarna så att de i stort ska veta vad som händer och när. Agendan är en förenklad och nedkortad version av körschemat. Agen­dan är till för deltagarna. Körschemat är till för den eller de som leder spelet.

Anteckning: Information som skrivs ned under och före mötet, exempelvis minnesanteckningar. Är inte en slutprodukt från mötet. Se Dokumentation.

Argumentationsbaserade spel: Händelseförloppet i spelet drivs fram genom argumenta­tion från deltagarna. Hur utfallet av deltagarnas argumentation avdöms varierar. Vanligt är att tärningar används där en viss summa ska uppnås för att lyckas med det som eftersträvades. Ju högre desto bättre. Den mest kända speltypen av argumentationsbaserade spel är Matrix game.

Avdömning: Beslutet om vilket utfall som ska gälla för en situation i spelet. Beslutet utgår från ett eller flera förslag på utfall. Beslutat utfall kan vara det som föreslagits eller vara något annat. Avdömningar handlar ej om avdömningar i spelprocessen, vilken typ av spel som ska genomföras utan om avdömningar av utfall i situationer i spelets simulerade verk­lighet. Av­dömningar kan vara både kvalitativa och kvantitativa.

Avdömningsunderlag: Underlag som ger förslag på utfall av en situation. Underlaget kan vara en experts kunskap, enskilda data eller en sammanställning av kvantitativa och/eller kva­litativa data i form av tabell, diagram, beräkningsverktyg, datormodeller etc. Underlaget kan även vara en checklista eller en kunskapsbeskrivning som stöd för att själv formulera ett ut­fall.

Datorspel (computer games): Ett spel som genomförs huvudsakligen i och med hjälp av en eller flera datorer.

Datorstödda spel: Spel i seminarieform eller ett manuellt spel där förloppsutvecklingen helt eller delvis stöds av datorer. Detta exempelvis för att beräkna och redovisa ­resultat från avdömningar samt presentera nya lägen. Att anteckna med hjälp av dator under ett spel är inte ett datorstött spel.

Dokumentation: Resultatet från mötet i form av överarbetade inklusive vidareutvecklade anteckningar. Är en slutprodukt från mötet. Se Anteckningar.

Dolt spel: Traditionellt begrepp. Se Öppet spel.

Duka: Iordningsställa lokalen inför en kommande aktivitet, ett spel eller något annat. Det innebär vanligen och bl.a. att städa, placera ut bord och stolar, iordningsställa whiteboards och testa whiteboardpennor, skriva och sätta upp det som deltagarna senare ska se, tömma och placera ut papperskorgar samt kontrollera att all teknik fungerar.

Frågestruktur i spelet

• Spelfråga: Spelfrågor är de övergripande frågor (ofta synliga) som ställs till speldeltagarna och som vi vill få svar på. Spelfrågorna anger samtidigt den nivå som spelledningen önskar få frågan besvarad och uttryckt på.
• Understödjande fråga: Frågor (oftast dolda), vanligen för att skapa problemförståelse, som stödjer spelledaren i att leda deltagarna framåt i diskussionerna. Detta för att de sedan genomtänkt och med insikt ska kunna besvara respektive spelfråga på önskad detaljnivå.
• Ledstång: Ledstängerna (oftast dolda)  hjälper spelledaren med en, för spelledaren, logisk struktur för i vilken skilda perspektiv kan synas under spelet. Exempel på ledstång kan vara: före, under, efter, långt därefter eller DOTMPLFI (Doktrin(metod), Organisation, Träning, Materiel, Personal, Ledarskap och utbildning, Faciliteter och Interoperabilitet). Alla perspektiven måste behandlas i någon utsträckning. Det som kan vara en ledstång för en spelledare ena gången kan vara en checklista nästa gång.
• Checklista: Checklistan är en kom-ihåg lista som hjälper spelledaren att inte glömma bort någon viktig aspekt i diskussionerna. Den måste inte ha en logisk sekvens eller sammanhang utan skulle exempelvis kunna innehålla aspekterna: transporter, ammunition, miljö, regler och avtal. Allt på checklistan är inte alltid relevant utan ofta kan spelledaren strunta i stora delar av listan. Alla delar måste dock övervägas innan de förkastas.

Förloppsspel alternativt förloppsskapande spel: Dessa är samlingsnamn för spel där ska­pandet av händelseförlopp är av central betydelse dvs. skriptade samt icke-skriptade spel.

Förövning: Förövningen utgår från ett färdigt tänkt spelgenomförande. Förövningen syftar till att, med det färdiga spelupplägget som grund, säkerställa att alla viktigare inblandade vet vad de ska göra samt att göra finjusteringar av upplägg, material med mera.

Halvöppet spel: Se begreppet Öppet spel.

Hårda resultat/mål/effekter: Med ”Hårda” avses här sådant som man kan ta på som exem­pelvis en rapport eller skriven text jfr det engelska ”tangibles”. Med ”Mjuka” avses här resul­tat eller effekter som man inte kan ta på såsom exempelvis delaktighet och för­ståelse, jfr det engelska ”intangibles”. Många gånger visar det sig dock att de mjuka resultaten är viktigare än de hårda. Ofta vet dock inte kunden detta själv utan det framkommer först under uppgifts­dialogen.

Icke-skriptat spel:  Det finns flera aktörer, vanligen två, vars interaktion driver händelse­förloppet i spelet framåt. Aktörerna representeras i spelet av spelare. Vanligen presenterar spelarna för spelledningen vad de avser göra under en viss tidsperiod eller i en specifik situation. Spelledningen beslutar sedan direkt eller genom ombud, exem­pelvis en värderingsgrupp eller själva utgående från avdömningsunderlag, om utfallet av intera­ktionen. Icke-skriptade spel är genom sin frihet bra för att upptäcka nya saker, sådant som man inte tänkt på tidigare.

Inspel: Ett inspel är ett tillägg till scenariot som förmedlas till deltagarna och som de är tänkta att göra något med. Inspel är vanligen en händelse som för händelseutvecklingen vidare. En händelse som deltagarna ska reagera på. Inspel kallas ofta inom Försvarsmakten och övningsverksamheten för spelkort vilket inte ska blandas ihop med en annan bety­delsen dvs faktaunderlag (se Spelkort).

Krigsspel: Krigsspel är ett spel där förloppet succesivt drivs framåt genom avdömningar av stridsutfall. Ett krigsspel är ett förloppsskapande spel enligt något av formaten skriptat eller icke skriptat spel. Scenariobaserade diskussioner är, även om dessa handlar om krig, således metodmässigt inte ett krigsspel. För tydlighetens skull är det, som framgår, alltid viktigt att språkmässigt särskilja på spelets format, syfte och dess kontext.

Körschema: Körschemat är ett detaljerat stöd och verktyg för spelledningen i att genomföra spelet. Det är en ändamålsenligt detaljerad beskrivning av vad som ska ske, när, var, hur och av vem. Körschemat är till för spelledningen.

Leverabel: Det som alla ska ha med sig och ha uppnått när ni går ifrån spelet. Det kan vara sådant som ska finnas i skrift eller mjukare faktorer såsom ökad kunskap, delaktighet eller bildande av nätverk.

Manuella spel (manual games): Spel där fysiska objekt representerar objekt och miljö och spelarna flyttar objekten för hand.

Mjuka resultat/mål/effekter: Se begreppet Hårda resultat/mål/effekter.

Möte: Med möte avses här en tidsspecificerad arbetsform involverandes flera deltagare. En workshop, ett spel, ett projektplaneringsmöte eller ett lönesamtal är alla exempel på möten.

Post-spelanalys: Post-spelanalysen handlar om att i efterhand analysera och vidareutveckla det som framkom under speltillfället (spelsyntesen). Detta i syfte att generera ny kunskap. Resultatet beskriver således det som framkom i analysen av spelresultaten efter speltillfället.

Provspel: Provspelet utgår från ett icke färdigtänkt spelgenomförande, dvs. ett utkast. Prov­spelet syftar till att se vilket behov som finns av att ändra det tänkta spelgenomförandet och att identifiera kvarvarande behov av arbete inför spelet.

Scenariobaserad diskussion: I scenariobaserade diskussioner presenteras deltagarna för en situation exempelvis ett scenario eller en typsituation som de reflekterar över och diskuterar. Ett speltillfälle kan innehålla flera scenariobaserade diskussioner. Detta är vanligt när flera typsituationer önskas diskuteras inom ramen för samma övergripande scenario.

Skriptat spel: Den drivande aktörens agerande har tagits fram i förväg i spelet, dvs. är skrip­tad. Skriptet  används sedan för att stegvis driva händelseförloppet i spelet framåt. Van­ligen presenterar spelledningen vad den drivande aktören gör för speldeltagarna som reage­rar på detta, exempelvis genom att diskutera något, enligt spelledningens instruktioner.

Spel: Uppfattningen om vad som menas med spel varierar från organisation till organisation och mellan olika individer. Även om det finns principer för att få ett framgångsrikt spel finns det inte en given metod för hur alla spel exakt ska genomföras. Med spel avses här ett tankesätt som utgår från en spelsituation. När vi studerar en sådan situation med deltagare i seminarieform så kallar vi det för spel i semi­narieform.

Spelsituation: En spelsituation är en situation i vilken flera aktörer agerar och kan reagera på varandra. När du funderar på vad som händer sedan eller vad en situation innebär för hur du ska agera; och svaret beror av hur andra aktörer kommer att agera, så har du en spelsituation. Spel är ett tankesätt. Vi har mängder av spelsituationer som vi själva simulerar i huvudet, varje dag. Med spel som arbetsmetod gör vi det strukturerat, målinriktat och tillsammans med andra.

Spelformat: De tre spelformaten; Scenariobaserade dis­kussioner, Skriptat spel, Icke-skriptat spel.

Spelförberedelsemöte: Alla möten som genomförs inom spelverksamheten inklusive de som har egna benämningar såsom uppgiftsdialog, provspel, förövning, speltillfälle med mera.

Spel i seminarieform: Spel där deltagarna huvudsakligen deltar i spelet sittandes i semi­na­rieform, dvs som i ett möte, en konferens eller som i en workshop. Ett manuellt stött spel i seminarieform kallas vanligen bara för spel i seminarieform, eller eventuellt även med beskrivningar såsom spel på karta eller brädspel i seminarieform eller något liknande. Det finns även exempelvis datorstödda manuella spel i seminarieform där vi då har kombinerat alla de tre fysiskt indelande kategorierna, d.v.s. ”seminar-, manual- och computergames”, till ett enda och ömsesidigt stödjande spel.

Spelmall: Spelmallen är en del av körschemat. Spelmallen beskriver hur själva speldelen i speltillfället ska genomföras.

Spelkort: Spelkorten är faktaunderlag som inte ska förändras under spelet. Ofta utgörs spel­kort av beskrivningar av specifika system, resurser, organisation eller annat som är fokus för spelet. Det som beskrivs är de egenskaper och prestanda som är relevanta för hela spelet. Spelkorten innehåller ibland även information om ekonomi och personal. Inom Försvarsmakten och övningsverksamheten avses ofta med spelkort det som här i denna begreppsförteckning benämns för inspel.

Spelsyntes: Spelsyntesen handlar om att sammanställa och dokumentera befintligt mate­rial och kunskap från speltillfället utan att vidareutveckla dessa. Resultatet beskriver således det som gjordes och framkom under själva speltillfället.

Speltillfälle: Varje sammanhängande möte där det utförs spel. Ett mer omfattande spel kan behöva genomföras i form av flera skilda speltillfällen. Spelmetodiken vid varje sådant möte kan vara densamma eller se annorlunda ut. Ett speltillfälle omfattar vanligen allt från enstaka timmar till en vecka.

Spelverksamhet: Processen från och med den första uppgiftsdialogen tills dess att spelet genomförts och resultaten avrapporterats.

Uppehåll: Här talar vi om två typer av uppehåll, paus och rast. Du kan ge deltagarna korta pauser för att röra på sig, prata med varandra osv.. Vill du göra ett längre uppehåll, där deltagarna tillåts lämna rummet, så kallas det här för rast.
Paus: Har du paus instruerar du deltagarna att INTE lämna mötesrummet. Du vill INTE att deltagarna ska få för sig att de hinner smita ut för att göra toalettbesök eller något annat. Du vill att de stannar kvar men att de endast rör sig i rummet. Pauser ligger lämpligen på mindre än fem minuter.
Rast: Har du rast instruerar du deltagarna att lämna mötesrummet. Du vill att deltagarna ska hinna göra toalettbesök. Raster som inte är lunch ligger lämpligen på mellan tio och tjugo minuter.

Uppgiftsdialog: En egenutvecklad (Erik Nordstrand) metod och ett möte, där man i dialog med någon eller några om en upp­gift, försöker hitta det egentliga problemet som ska lösas och hur det ska gå till i stora drag.

Workshop: Ett möte där deltagarna, med stöd av en beskriven metod, skapar något tillsammans. Detta utan att utgå från ett scenario. I ett spel så utgår man alltid från ett scenario vilket man då med denna syn inte gör i en workshop. I ett speltillfälle ingår det ofta både spel- och workshopmoment.

Öppet spel: Traditionellt begrepp. I ett öppet spel är all information känd eller minst tillgänglig för alla sidor, dvs. för alla spelarna. I ett dolt spel är bara den information känd som skulle vara det i verkligheten. Det finns även en tradition av att även prata om halvöppna spel, dvs. ett mellan­ting mellan öppet och dolt spel. Inför vissa spel bör man i förväg besluta vilken information som ska vara känd eller kunna göras känd av spelarna, respektive inte. Detta är inte alltid självklart.

Roller och ansvar

Deltagare: De som direkt bidrar till spelets resultat under genomförandet såsom spelare, spel­ledning, experter.

Dokumentatör: Den person ansvarar för att anteckna det som ska antecknas ge­mensamt under spelet. Ett spel kan ha flera dokumentatörer.

Gruppchef: Den person som utsetts för att direkt leda en grupps arbete. Gruppchefen ansvarar för att gruppen levererar efterfrågat resultat på efterfrågat sätt och inom given tidsrymd.

Kund: Den person eller organisation som har beställt det uppdrag som spelet ska bidra till att lösa. Kunden har utsett projektledaren till att lösa uppdraget. Ofta finns dock ingen ut­pekad aktiv eller tillgänglig kundkontakt varför denna roll i praktiken tas över av projekt­ledaren.

Kärngrupp: Kärngruppen förbereder och ansvarar för förberedelser, genomförande och efterarbetet till spelet. Kärngruppen består av spelstödet, kundrepresentant samt ett antal ut­valda sakområdesexperter.

Projektledare: Den person som utsetts av kunden till att ansvara för det arbete som spelet ska stödja. Arbetet kan vara ett projekt, en studie eller något annat. Projektledaren arbetar till­sammans med spelstödet i spelverksamheten.

Spelare: De deltagare som fattar beslut och/eller agerar för att driva spelförloppet framåt. Alla spel, som exempelvis scenariobaserade diskussioner, har inte spelare. Deltagarna bidrar då istället inom ramen för begreppet Deltagare.

Spelstöd: Spelstödet är de personer som främst ansvarar för att stödja ett projekt eller mot­svarande med spel. Spelstödet består vanligen av en till två personer dvs. en spelledare och en dokumentatör.

Spelledare: Spelledaren är en del av spelstödet. Spelledarens uppgift är att leda själva spel­genomförandet. Spelledaren har ofta även ansvaret för att praktiskt leda, facilitera och genomföra hela spelverksamheten.  Till stöd för att behandla rätt problem så har spelledaren projekt­ledaren. I vissa organisationer används begreppet Mötesledare istället för Spelledare och Mötesägare istället för Projektledare.

Spelledning: Den grupp av personer som leder samt svarar för och stödjer genomförandet av spelet. Detta avser vanligen projektledare, spelledare och spelstöd men även facilitator, dokumentatör, säkerhetsansvarig samt kommendanturansvarig. Ofta innehar samma person flera av dessa roller eller uppgifter.

Talesperson: Person utsedd att föra gruppens talan vid redovisningar och annat. Gruppens arbete leds momentvis av spelledaren varför gruppen inte behöver en gruppchef som mer fritt och på eget bevåg leder gruppens arbete. Talespersonen är således inte gruppchef och ansvarar därför inte heller för att leda arbetet i gruppen. Även om så i praktiken, på eget initiativ, ofta blir fallet. Det handlar dock då mest om att fördela ordet under gruppdiskussio­nerna och att företräda denna vid eventuella redovisningar.

Åhörare: Åhörare har ingen aktiv roll under spelgenomförandet. Åhörare deltar endast som åskådare under spelgenomförandet.

Organisering

Delad grupp: Deltagarna arbetar, helt eller delvis, i mindre grupper där verksamheten leds av en för uppgiften förberedd gruppchef. Spelledaren leder gruppcheferna som i sin tur leder sin grupp. Denna organisering kräver en mer omfattande förberedelseprocess än den för ett spel med Samlad grupp. Se även Samlad grupp.

Samlad grupp: Deltagarna sitter samlat i en eller flera mindre grupper. Spelledaren leder själv och med direkt kommunikation deltagarnas arbete. Se även Delad grupp.

Visualisering

Färgval: Blå färg på förbandssymboler visar att de är egna förband. Röd färg på förbands­symboler visar att de är fientliga förband. Grön färg används för neutrala och gult för okända. Civila resurser anges ofta med grön färg. Beroende av kontexten så används grön färg även för att påvisa allierade förband. Fler färger finns exempelvis brun för allierade till röd och så vidare. Det viktigaste är dock att deltagarna vet vad färgvalen är tänkta att förmedla.

Spelpjäs: Ett flyttbart objekt som representerar någonting fysiskt i spelet. Vad objektet representerar framgår vanligen av objektet, ofta i form av en symbol eller en ikon. Ibland är pjäsen en resurs i sig. Se även Spelmarkör.

Spelplan: En yta på vilken spelpjäser och eller spelmarkörer flyttas. Ytan kan vara en terrängkarta, ett organisationsschema, en processbeskrivning, en byggnadsritning, en tom bordsyta eller någonting annat på vilket lägen (positioner) ska illustreras.

Spelmarkör: Ett flyttbart objekt som används för att bokföra, påvisa eller illustrera något i spelet. Det kan vara vems tur det är, status på förband, tillgång på resurser, ägarskap, rörelseriktningar eller andra icke-fysiska aktiviteter eller företeelser. Se även Spelpjäs.

Scenariobegrepp

Ordet scenario är en allomfattande beskrivning på nedan samling av skilda kontextuella beskrivningar.

Scenario: Scenarier är en situationsbeskrivning ofta av berättelsekaraktär. Scenarier syftar till att skapa en ram och en gemensam föreställningsvärld för de arbeten som genomförs. Hur ett scenario ser ut och vad det innehåller beror av vad scenariot ska användas till.

Bakgrundsscenario eller konceptuellt scenario: Detta är den kontext som beskriver ut­gångspunkten för spelet dvs. vad som redan har hänt och läget när spelet startar.

Scenariohierarki: Nedan är ett exempel på en scenariohierarki som exempelvis kan delas upp i följande hierarkiska delmängder:

• Strategiskt scenario: Detta är ett övergripande ramverk och en händelsebeskrivning.
• Scenario: Denna beskriver exempelvis händelser och lösandet av en större uppgift inom exempelvis ett strategiskt scenario. Scenariot kan vara men måste inte vara en delmängd av ett strategiskt scenario.
• Typsituation: Detta är en delmängd och konkretisering av ett scenario i form av deluppgifter, tidssteg eller något annat.
• Typfall: Detta är en delmängd och konkretisering av en typsituation i form av exempelvis olika typer av hot, del-deluppgifter, egna sensorer, alternativa kommunikationslösningar, transportresurser och uppträdanden.
• Mikrosituation: Detta är en delmängd, fördjupning och konkretisering av typfallet som exempelvis en varuöverlämning eller en vapenduell inom ramen för respektive alternativ kommunikationslösning.

Scenarieutveckling eller operativt scenario: Detta är den kontext som beskriver vad som händer efter bakgrundsscenariot/konceptuella scenariot dvs. den fortsatta händelseutveck­lingen.

---